Jag ska berätta om en händelse jag var med om för ca 2 år sedan. Jag och DD var på väg hem från jobbet, jag var hundvakt och hade båda lösa. När vi närmade oss ett ställe där jag inte hade så bra uppsikt så ville jag koppla hundarna. Lånehunden kom direkt och jag kopplade henne. DD stod framför mig, och jag böjer mig ner för att ta tag i hennes halsband. Då får hon för sig att hon ska busa. Hon hoppar iväg och busar runt. Jag blir irriterad och säger åt henne att komma på direkten! 
Hon får dampryck och drar iväg i en stor vid cirkel runt mig, och springer som en tok. Jag ropar gång på gång, mer och mer irriterat!  

Hon stannar, så jag säger åt henne att komma, hon böjer ner frambenen, baken rätt upp i luften och viftar på svansen. Hon gör lekinviter mot mig! 
(Bilden är tagen vid ett annat tillfälle) 

Jag blir förbannad och säger åt henne att komma. Hon springer och studsar runt mig, kommer nära mig, men kastar sig undan direkt när jag böjer mig mot henne. 

Jag sätter mig ner och gör "godistuvan" (vänder ryggen mot, och låtsas att jag har hittat något jättegott på marken.) Lånehunden kommer fram och jag låtsas att vi smaskar på det goooda vi hittat. DD kommer fram, men direkt när jag vänder mig lite för att ta henne så kastar hon sig bort igen. 

Vi höll på med den här katt- och råttaleken ett bra tag! Hon gjorde lekinviter och jag tolkade det som om hon skrek "Pilutta dig, du kan inte ta mig!" och min irritation växte mer och mer. Till slut lyckades jag fånga henne. Arg som ett bi traskade jag hem och tjurade! Jävla hundjävel! (Jag är ärlig, så tänkte jag!)

Ett tag därefter var jag på kurs och på något sätt kom detta på tal. Jag förklarade hur jävlig hon hade varit, och då berättade Malin (med Cera, som gästbloggade hos oss för en tid sedan) att det DD egentligen gjorde var att sända mig lugnande signaler! 
Att göra lekinviter är ett annat sätt att visa lugnande signaler, och att röra sig i cirklar runt någon är också lugnande signaler. Visa tänder likaså.
   

Så när jag trodde att hon i stort sett pekade finger åt mig, så skrek hon "Lugna ner dig matte, jag är inte farlig!" Och det gjorde bara mig mer arg!!! 
Så fel det kan bli! Hon ber mig att lugna sig, och jag blir argare! Detta samtal mellan mig och Malin har jag burit med mig, och de få gånger hon bara har antytt detta beteende så har jag direkt vänt ryggen mot, satt mig på huk och pillat med annat.. för att meddela tillbaka "Jag är lugn."

Tills för ett par veckor sedan.  

Jag och en vän var ute med hundarna, hon sina två och jag med DD. DD var uppe i varv, eftersom vi promenerade med andra hundar, och vid ett ställe fick vi hundmöte. Jag tog in DD vid sidan och vi passerade. Hon gick iofs på bakbenen och var väldigt uppe i varv, men vi kom förbi alla fall. Min vän stod still med sina två hundar som skäller och är väldigt uppe i varv. 
När jag och DD har passerat hunden så ska jag ta ett nytt grepp om kopplet, och lyckas tappa henne! Hon tar ett skutt och inser att hon är lös, då springer hon iväg från mig. Först är hon på väg fram till min vän och hennes hundar, men då får hon syn på hunden vi precis har passerat och sätter av i full fart mot henne! 
En liten stund blev jag orolig att hon skulle ge sig på hunden, av ren stress och iver, då de andra hundarna hetsade henne med sitt skällande.

När hussen får syn på DD blir han väldigt besämd och vrålar till DD: " Kom inte hit! Gå bort med dig!"
Han stampar i marken och markerar med armen att DD ska hålla sig borta, vilket hon gör. Då kommer jag fram och DÅ börjar katt- och råttaleken igen. DD sprätter runt och gör lekinviter, lägger sig ner och rullar på rygg, men kastar sig bort så fort jag kommer nära. 

Hon springer fram till mannen och hunden gång på gång, och mannen fortsätter med sitt agerande. Jag säger åt honom att det är bra att han gör så, under tiden jag svär för mig själv över hunden.

Till slut kommer jag ikapp mig i tankarna och sätter mig på huk och gör godistuvan, DD kommer fram och jag får tag i kopplet. Jag går direkt till mannen med hunden och ber tusen gånger om ursäkt. Jag skäms jättemycket, men mannen ber själv om ursäkt för att han var så hård mot DD.

Jag säger åt honom att det var JÄTTEBRA att han gjorde på det sättet, för då visar alla inblandade att detta inte är ett acceptabelt beteende, och hon fick ingen belöning för det hon gjorde.

Vad jag ville komma fram till var just detta med lugnande signaler. Hur ett beteende kan vara flera olika signaler, just på bilderna jag har lagt upp så leker DD med hundar, så här är signalerna bara lekinviter. Tycker att bilderna är roliga och ville visa dom därför :) 

//Paula & DD