Väldigt många med hund har som dom ser det ETT problem. Hjälp, jag har problem med: -Hundmöten, -Stress, -Hälsa på folk, -Matilska mm

Enzo är den absolut bästa läraren jag haft i mitt liv! Han har fått mig att omvärdera allt jag trodde mig kunna/känna till. Han har fått mig att SE...

Ofta, ofta är det inte det specifika beteendet som är problemet, utan något helt annat. Det specifika beteendet är bara en reaktion på vad som egentligen är orsaken. Det tog mig 2-3 månader (jag är nog lite tjock i huvudet...) att förstå vad han försökte säga mig....
-Visst hjälper du mig ut va? :)

Nu när jag har större förståelse vill jag så gärna dela med mig av det han lärt mig MEN det kan variera från hund till hund, jag är inte på lååååånga vägar någon "expert"  
I många fall har inte hunden den trygghet/tillit/förtroende den behöver för att kunna uppföra sig på ett sätt som vi människor tycker är acceptabelt, därför tycker jag att man innan man börjar träna sin hund i den specifika problematiska situationen först ska betrakta helheten med hundens ögon.

Har hunden ett ställe i hemmet som är tyst och tryggt? Har du och hunden ett bra samarbete och ett förtroende för varandra? (här gäller också; litar du på din hund?) Kan hunden ligga kvar när du går ut i köket fram & tillbaka? mm mm
Ser man helheten så ser man ganska snart vad man Egentligen ska träna på

Stackars Enzo blev psykiskt misshandlad av mig när han kom då jag drog med honom på stan, utsatte honom hela tiden för situationer han inte klarade av, stoppade in honom i bilen där han blev rabiat..... Detta är något jag skäms hemskt över!
Tack och lov att jag besinnade mig och började träna det vi egentligen behövde träna på: Vårt förhållande!
"Ryggsäcken" har varit till stor hjälp, han har en position där han nu vet att han är trygg. Stressen tränade vi med passivitetsövningar; ligg-stanna, sitt-stanna, vila, att inte behöva ränna efter mig i hälarna när jag gick två steg, golvmys

När allt funkade bra inne så flyttade vi ut och körde allt likadant ute när det var lugnt (ofta kvällar) och inga störningar

Därefter gick vi sakta över till mer aktiva övningar; öppna/stänga lådor, slalom mellan benen, plocka i/ur saker i en låda mm
Han har lärt mig tålamod, tålamod, tålamod. Det tar tid! Det ska ta tid! Inte blir du bästa kompis och berättar dina djupaste hemligheter för någon du känt i en månad????
Filmen är från 4e träningen med Anna & Goliath :)

Nu först har vi kommit så långt i vårt förhållande att vi påbörjat hundmöten med "metoden" BAT. Det går så fantastiskt bra men jag tror det mest beror på att han litar på mig, han vänder sig till mig och ber om stöd "hur ska jag göra matte?" Jag visar med kropp, röst och beröm att han gör rätt. Jag säger till honom att han är stjärnan i mitt liv, vi fixar det här tillsammans. Till&Med när vi nu gått in lite på att åka bil så sitter han lutande mot mig, darrande och flåsande, men ändå vänder han sitt ansikte mot mitt och slickar mig i ansiktet.... Då blir jag tårögd, i denna svåra situation vänder han sig ändå till mig och talar om att Jag litar på dig matte...

Tillägg från idag 29/5
Vi skulle till vetten och sätta ett nytt kastreringschip. LÄS & HÄPNA!
Han var exemplarisk (i hans mått) i bilen: Inget grävande, inget rullande, inget skällande/skrikande, inget bitande på inredningen, inget hoppande...
Jag blev så till mig att jag nästa kissade på mig av häpnad   Två gnäll blev det på hela resan dit & hem, mitt älskade monster <3