För er som inte vet bakgrunden så får ni här en kort sammanställning av DD's historia. Hon kom till Sverige från Österrike som 11 veckors valp, en kennel som då låg i Göteborg köpte in henne. Jag var nära vän med kennelinnehavarna, och att hon skulle hamna hos mig var självklart från båda håll. Drygt ett halvår efter detta tog jag och några andra vänner (som också var nära vänner med kennelinnehavarna) det svåra beslutet att anmäla dom till Länsstyrelsen. Deras hundhållning hade spårat ur - enligt oss - och vi hade försökt prata med dom utan att nå fram. 

Som ni förstår avslutades vår vänskap i den vevan, och efter det har kontakten mellan oss handlat om löp-perioder. 

Redan vid DD's första löp hade hon stora problem, hon mådde uppenbart dåligt och efteråt följde en rejäl skendräktighet. Andra löpet likaså.. tredje närmade sig och redan långt innan löpet började förändringarna, hon blev nervös och lättskrämd. Betedde sig som om hon var i spökåldern igen. 
Vid denna tidpunkt kontaktade jag kennelinnehavarna och förklarade för dom att hon mådde dåligt, att jag hade varit i kontakt med veterinär och att hon rådde mig att kastrera henne.

Jag fick ett svar som antydde att jag var en dålig hundägare pga hur jag gjort mig av med mina tidigare hundar. De tre hundarna jag tidigare haft var ju innan DD kom till mig, så jag tyckte mest det var sorgligt att kennelinnehavarna - för det första - inte hade sagt sin ärliga åsikt till mig innan (när vi var så nära vänner) utan då hållt mig om ryggen och stöttat mig i de beslut jag tagit med de hundarna. Och - för det andra - hade placerat ut en hund på foderavtal till en person som dom inte ansåg ha bra hand om hundar, och god kunskap om rasen. 

Löpen fortsatte som vanligt, med mer eller mindre problem för DD, furunkler, beteendeförändringar, nedstämdhet osv. Skendräktighet är standard efter varje löp, hon har fått 1-2 omgångar Galastop varje gång, och hennes betennde och humör förändras kraftigt. Hon är inte alls sig själv, hon blir trött, hängig och grinig.

Ett tag senare fick kennelinnehavarna 3 års registreringsförbud hos Svenska Kennel Klubben pga de brister som framkom vid Länsstyrelsens första besök, förbudet innebär att dom inte kommer kunna registrera valpar efter DD, eftersom hon hinner bli 5 år innan det hävs. Jag kontaktade dom då återigen om kastrering. Jag fick ett nej igen. 

Löpet som var i vintras efterföljdes även det av skendräktighet, jag upptäckte att DD hade åkt på en liten mjölkstockning. Jag satte genast in Galastop! Hon matvägrade i flera dagar, bråkade med andra hundar för "ingenting", och däremellan låg hon avtuppad i sängen. Det var ingen tvekan om att hon mådde dåligt.
Jag var just då och hälsade på min pappa, så både han och hans fru såg hur förändrad hon blev. Som tur var så släppte mjölkstockningen, Galastop och massage hade gjort sitt. 

Under vinterhalvåret som gick kom det till min kännedom att kennelinnehavarna hade ansökt om dispens att få registrera en valpkull efter DD. Dom fick avslag på sin ansökan. Dom valde då att överklaga detta avslag, men även där tog det stopp. 

Anledningen till att dom ville använda DD i avel - trots registreringsförbud - var bland annat att "Tiken är importerad från Österrike för en ansenlig summa pengar." I ansökan nämndes pengar och omkostnader flertalet gånger som argument. 

Med tanke på hur DD's avelsvärde ser ut i dagsläget så finns det inga andra argument - än just pengar - till att använda henne. Hon har inte känd HD-status, hon har inte klarat av att genomgå ett helt MH, och hon har som bäst en slät etta på utställning (jämförbart med dagens "Very Good"). 

Efter att dispensansökan var avslutad, och det nu är helt säkert att dom inte kommer att kunna registrera valpar efter DD så kontaktade jag dom på nytt med frågan om kastrering. Svaret blev fortfarande nej. Jag frågade då om varför dom fortsatte neka kastrering, eftersom dom ju inte kan registrera valpar efter henne och hon lider av sina löp. 

Jag har fortfarande inte fått svar på den frågan, som jag skickade i sluet av mars. 

Nu är det snart dags igen, DD har de senaste veckorna varit mycket förändrad, hennes frustration och mående har gått ut över mina armar. Hon har varit osäker ena stunden, lätt-retlig nästa stund. Snart kommer hon gå in i löp, och jag hoppas det blir förlösande vad gäller hormonerna i hennes kropp. Sen är det bara att börja hårdträningen - som vanligt - för att förhoppningsvis minska symtomen vid skendräktigheten som kommer. 

Som ni kanske förstår så känns det frustrerande att en se en hund genomgå detta lidande, till ingen som helst nytta. Hon ska alltså stå ut med detta i två år till, alltså ytterligare fem löp! 

För er som undrar så har bilderna inget annat samband med texten förutom att det är DD på bilderna. Jag ville bara "spä" ut texten lite, med bilder ;) 

//Paula & DD