Nu ska ni få läsa om amstaff-aveln. Jag tror dock det är likadant inom många raser, men jag har inte kollat upp detta så jag håller mig enbart till amstaffen.
Man kan se tydlig statistik på att personer som köpt valp av oröntgade föräldrar (alternativt från HD/AD-belastade föräldrar) oftare tenderar att använda just detta i ev. vidare avel.
"Hobby-uppfödare" (som jag kallar personer som utan större kunskap tar ett fåtal kullar för nöjes skull eller kanske för pengarna) tar ofta en kull på sin tik (alternativt lånar ut sin hane) utan att ha kollat upp någon som helst fakta om vad rasen kan ha behöva göra för tester innan den går i avel. (Det är dessa vi ser på Blocket med jämna mellanrum, "Min fina tjej vill ha valpar.") Jag antar att det är för att det inte finns några restriktioner över huvud taget på amstaffen.
Inga restriktioner = frisk ras.
Eller?
Det är mycket sorgligt då till exempel ett uteblivet ataxi-test kan innebära enormt lidande i framtiden för hundar och deras ägare! Självklart gäller även detta HD/AD och MH, men dessa ärvs inte ner lika självklart som ataxi, och kan påverkas av uppväxt-miljön.
På
amstaffportalen (
bli medlem för att läsa) har
Helén Sjöholm satt samman statistik på de mest använda hanarna under 2010 och 2011 och deras HD/AD-status. Hon har även tagit fram antal röntgade avkommor efter dessa hanar och där syns tydlig statistik på att färre valpar (
rent procentuellt) är röntgade efter oröntgade kombinationer.
Varför? Jo, troligtvis är inte uppfödare av oröntgade kombinationer lika noga med att informera sina valpköpare om HD/AD-statusen inom rasen. Och de uppfödare som ändå väljer att använda HD/AD-belastade hundar i aveln kommer troligtvis försvara sin parning med att hundarna inte lider av sin belastning, att det är pga en skada som hunden har fått anmärkningar på HD/AD, eller någon annan bortförklaring. Visst kan detta vara deras uppfattning, men det medlar ju ner till valpköparen att det är okej att använda oröntgade eller belastade djur i avel. Eller hur?
Och de som ska ta en kull på sin tik och ändå lägger mer lite tid på att kolla runt inom rasen ser att flertalet stora kennlar som hållt på i många år använder just oröntgade eller belastade djur i sin avel.
Klart detta måste vara okej då..?
Det är självklart att vi även inom aveln alltid måste föregå med gott exempel! Röntga hundarna, ataxi-testa dom (!!!) och MH-beskriv dom. På så sätt kan vi valpköpare se vad vi har att vänta oss av vår framtida valp.
För rasens framtid är det inte bra nog att lovorda att hundarna har en tillräckligt bra mentalitet för att användas i avel, eller svära att hunden inte har ont av sina pålagringar på armbågarna. Vi måste tänka på vad vi medlar med en slarvig parning, vad vi sänder ut för budskap till framtida uppfödare.
Ta ansvar!
För rasen skull!!
//Paula & DD
Nadia
15 februari 2012 17:30
Jag håller helt med! Det är inte okej att inte röntga om man ska avla, och det är inte heller okej att avla på kassa höfter! Ataxitestet är vad jag har förstått en väldit simpel procedur som kan skona många framtida liv.
Men kan man få lite tips på bra kennlar? Jag tycker mig ha koll på de som amstaffklubben har p sin hemsida, men till och med vissa av dom avlar på "fel" hundar enligt mig. Vart ska man börja leta?
kamphundblogg
16 februari 2012 19:38
Ataxi är busenkelt att testa och räddar liv! Det kostar under 1500:- och är ju en engångssumma som alla hundägare borde ha råd med!
Tips på kennlar är svårt att ge ut, eftersom vi är ute efter olika hundar. Vissa kennlar linjeavlar och andra avlar för utseende, en tredje för mentaliteten. Självklart kommer dessa behöva tumma på vissa saker i sin avel eftersom de har en snävare avelsbas.
Klubben tipsar inte om kennlar som är bra, utan bara de som följer deras riktmärken för att stå med på hemsidan, vilket inte intygar att dom är seriösa. En amstaffuppfödare måste t.ex ha haft en kull (som dom betalat medlemsavgift till valpköparna för) sedan innan för att få komma in på listan, så om dom har en första kull som är bra, så kommer dom inte synas på hemsidan med den kullen, vilket gör att många köpare kan missa en bra kull. Mycket synd, tycker jag.
Om du specificerar VAD du vill ha ut från din hund så är det lättare att ge råd om vilken/vilka uppfödare som kanske kan passa dig :)
Malin & Cera
16 februari 2012 09:22
Bra rutet! =) Jag förstår inte hur man kan hålla på med avel och INTE testa sina avelshundar för de sjukdomar/problem som finns inom rasen. Då har man inte valparnas bästa i åtanke! =( Det samma tycker jag gäller när man avlar blandras. Det finns så mycket myter om att blndraser är friskare men det är inte sant. Att avla är inget var man ska hålla på med, det kräver kunskap och bra känsla. Bara för att en hund "är så trevlig" eller att man har den i sin ägo behöver inte det betyda att den är bra avelsmaterial. Skärpning behövs!
kamphundblogg
16 februari 2012 19:32
Exakt det jag menar! Hobby-uppfödare bidrar inte med något positivt till rasen eller hundarna eller över huvud taget! Det är så sorgligt hur vi människor förstör våra djur :(
Nadia
18 februari 2012 19:05
Det är så svårt att berätta vad man vill göra med hunden, det är ju så olika från dag till dag!
Jag vill ha en hund som jag kan ha med mig överallt, som är förarvek, som gillar att sitta i knät, som gillar att dra, som orkar springa, gå, cykla, som är vänlig och social i alla tillfällen, som inte vaktar, som tycker det är kul med agility, men behöver inte vara bra på det, vi behöver inte tävla, men hunden ska tycka att det är roligt att pröva på nya grejer, en hund med lite mindre jaktlust, eller en jaktkust som går att få bukt på (med viltspår kanske!) är att föredra, WP och DW vore jättekul om hunden gillade, jag vill inte avla, behöver inte ställa ut, men jag personligen gillar biffiga kampisar, biffiga, gärna lite för "tjocka" utan att vara ohälsosamma såklart, men det är absolut inget krav, huvudsaken är att hunden är förarvek och glad i allt, men som sagt behöver den inte vara duktig eller perfekt någonstans, utan den ska gilla livet och vara en glad skit så vi kan älska ihjäl varandra och åka på cykelsemestrar tillsammans hela somrar i taget! Och dra, det vore faktiskt kul att tävla i WP...
Ger det någon klarhet i något? Finns det en sådan hund? Jag har säkert glömt massa saker... Alltså en kamplust som heter duga och en stor aptit vore fint också... :)
kamphundblogg
21 februari 2012 19:54
Haha, ja det var en rolig beskrivning på din önskehund :D Personligen så tycker jag du beskriver de flesta amstaffar, så är det den rasen du bestämt dig för så borde du inte ha svårt för att hitta en parning som passar dig.
Fokusera på att träffa föräldrarna, kolla HDAD-status hos dom, och runtom, gärna MH på föräldrarna, så hunden rent mentalt klarar av det du vill.
Oftast är amstaffen glad och pigg på allt, fast många kanske inte är det innan 12 på morgonen ;)
DD är morgontrött, men om jag tar med henne på lattjo-saker på morgonen så blir hon pigg och glad.
Jag skulle rekommendera dig att hitta en uppfödare som du trivs med, det är mycket viktigt! Och föräldradjur som tilltalar dig och som du gillar.
Stort lycka till :D
Jag tappade tyvärr all lust till bloggande, här och på min egen blogg, efter Trolla och Enzo. Saknaden och sorgen har varit överväldigande även fast jag haft Iris och Cilla…
Jag vet inte hur det kommer bli framöver heller, förmodligen än...
Jag ramlade in på kamphundar genom Enzo och nu är jag helt såld. Tyvärr har Enzo, Trolla & Cilla nu fått somna in, jag saknar de alla så vansinnigt men istället har jag nu två Amstaffar som gör livet lite lättare. Eller svårare, beroende på hur man ser det :)
Jennica här! Jag är 23år och under utbildning till hundinstruktör. :)
Sofia har ni här...stolt ägare till Staffordshire Bullterrier killarna Malte 4.5 år och Musse 2 år. Oss hittar ni i Karlskoga. Vi sysslar en del med spår, rallylydnad och DW.