Idag är det Malin's tur att gästblogga! Jag lärde känna Malin när jag gick på valpkurs hos henne som hon höll under sin utbildning och hon berättade redan då att hon var intresserad av att skaffa en amstaff. Hon blev inte mindre säker på sitt rasval när hon träffade DD, som charmade henne rejält ;) 
Nu har hon sin egna amstaff-flicka och här kommer hennes första inlägg hos oss. Hon är självklart välkommen att gästa oss fler gånger!

Mitt namn är Malin, jag är 23 år och bor i Skara tillsammans med min renrasiga amstaff Cera (Anbardiz Cherish) som blir två i maj. Vi har tidigare tränat och tävlat lite i rallylydnad men nu kör vi mer vardagsträning och trick. 

Borsta tänderna

Jag har tidigare varit den som tyckte att det här med att borsta tänder på hundar var urlöjligt! Varför skulle det behövas för, det är väl ingen som borstar tänderna på en varg eller?! Jag bodde och jobbade ett tag i England med två rottweilers och fick än mer vatten på min kvarn. Hundarna var då 7-8 år och hade finfin munhälsa! Deras ägare har definitivt aldrig satt en tandborste i deras mun, istället fick de märgben direkt hämtade från slaktaren att gnaga på och det räcker tydligen för att hålla deras tänder i trim. 

 Rocco visar upp sina fina gaddar i ett brett rottis-leende

Tyvärr fick jag snart inse att tandborstning visst kan vara nödvändig när Cera kom in i mitt liv. Mamma övertalade mig ganska snart att hålla efter tänderna och med tanke på allt jag hade hört och läst vid det laget om dåliga tänder gav jag mig utan större motvilja. Jag vill ju ha en hund med friska fina tänder även när hon är gammal. 

Ceras lilla mjölktandsglugg

Den första ”tandborsten” vi köpte när Cera fått sina ”vuxentänder” var en mjuk ”strumpa” som man drog på pekfingret och som man sedan gnuggade tänderna med. Den fungerade faktiskt hyfsat bra men det var meningen att man skulle byta den rätt ofta vilket inte hade blivit gratis i längden. Efter diverse försök med barntandborstar och tandborstar på plasthylsor som man trädde på fingret hittade jag tillslut en tandborste som är specialgjord för hund.

Tandborste specifikt för hund tillsammans med enzymtandkrämen med kycklingsmak

Jag köpte även en enzymtandkräm med kycklingsmak som min kära vovsa är superförtjust i. =) Men att borsta tänderna på en amstaff som tycker att det är så där mysigt är inte så lätt. Tandkrämen underlättar förstås men trots att det är en myt att ”kamphundar” kan låsa sina käkar så kan de åtminstone knipa igen dem rätt så hårt ;) Nåja, så illa är det inte, Cera går rätt så snällt med på att borsta i alla fall utsidan av tänderna. Värre är det att behöva gapa så att matte kommer åt ordentligt även innanför. Konstigt nog så vinner Ceras tunga nästan alltid brottningen med tandborsten och det slutar med att tänderna antagligen är rätt så halvdant rengjorda. Av den enkla anledningen att det är så himla bökigt blir det inte tandborstning mer än någon gång i veckan (samtidigt som klorna klipps) vilket egentligen är alldeles för sällan.

Ceras fina gaddar (ja hon har underbett), man ser att hon har lite tandsten och en röd kant på hörntanden, inte bra =( 

För att underlätta tandborstningen passar jag på att göra det när jag klipper Ceras klor, vilket jag gör i badkaret. Det började med att jag passade på att klippa klor och städa tänder när jag badade henne (Cera har haft demodex och fick under en längre period bada en gång i veckan). När jag sedan försökte utanför badkaret började hon bara bråka och jag insåg snart att det var lättare att klippa klosingarna i badkaret. Sagt och gjort, numer är det badet som gäller, både för klorna och för tänderna. Cera är så där måttligt förtjust men går snällt med på det. 

”Kan jag inte bara få tandkrämen som den är?” tycker Cera

Trots mina försök att hålla efter tänderna med tandborstning har hon idag lite tandsten och ibland röda tandköttskanter. Jag fick tips om PlaqueOff som jag provar nu men jag har inte märkt någon större skillnad. Bara för att prova köpte jag en påse DentaStix. På reklamen ser det så himla bra ut när vovvarna tuggar och tuggar och pinnen håller flera bett. Jag höll fram stickan till Cera och jösses, jag har nog aldrig sett hennes ögon så stora, så gott luktade det tydligen! =)

          Cera smakar på något som är MINST lika gott som DentaStix av ögonen att döma

Hon fick varsågod och inom loppet av två sekunder var stickan sönderdelad och svald. Jaha, DentaStix funkar inte, åtminstone inte om man har amstaff! Däremot hade jag upptäckt en av Ceras absoluta ”favoritgodis”. Numer får hon en sticka någon gång då och då, bara för att jag vet att hon gillar dem, men för tänderna gör de ingen nytta alls.

Jaha, så vad återstår nu för att hålla efter de där tänderna då? Precis som mina Englands-rottisar får Cera märgben men det är inte av samma sort. De vi köpte i England var knotor och så som hundarna kunde tugga på. De Cera får är från mitten av benen (köper på ICA) och det enda hon kan göra med den är att slicka ur det goda och sedan gnaga lite på benet. För tänderna gör det ingen skillnad. Hon får även vanliga hudtuggisar men hon tröttnar lätt på dem så det går bara i perioder.

Så mina frågor till er är nu: Hur ser era hundars tänder ut? Hur sköter ni dem? Borstar ni eller håller de sig fina ändå? Har ni några andra tips på hur man ska göra för att hålla efter tänderna eller på hur man kan göra tandborstningen lättare? Alla tips mottages tacksamt =D

Malin & Cera