När jag tänker träna hund så tänker jag att man har ett moment som man vill öva in och går "ut" och gör enbart det. Jag tycker ju att sån träning är rätt tråkig och omedvetet sätter jag höga krav på både mig och hunden. Eftersom jag tänker träning så vill jag snabbt se resultat och lessnar när det tar för "lång" tid. Jag är väl medveten om att jag tänker helt galet och det är något som jag försöker jobba med.   

Men vad jag tänkte skriva om är sånt som man "omedvetet" lär sin hund - sånt man tränar fast man inte riktigt tänker på det.

Malte har ju alltid varit väldigt besatt av föremål av alla dess slag. Han är ju en tuggande kille som bara MÅSTE tugga sönder pinnar, gosedjur, kuddar, bollar... Ja just BOLLAR har han haft väldig fixering vid. Även om en boll ligger still så måste han slakta den rejält. Jag har en son som nu är 7 år som är lika besatt av fotbollar som Malte och denna kombination med Malte och Zackarias gör att det blivit många söndertuggade bollar och tårar genom åren. Nu när vintersäsongen är här så har Zacke fått lov att träna fotboll i vårat vardagsrum med sin mindre teknik boll eller med en mjukis fotboll. Först nu har det slagit mig att båda hundarna är kanon duktiga när vi står inne och spelar och bollen "flyger" genom rummet. De rör inte en fena  . Ibland kan de kolla på den men de försöker aldrig ta den!

Hur kunde detta hända när jag aldrig gått in för att träna detta med dom? 

Jo jag har ju tränat fotboll med Zacke och visat dom på ett tydligt sätt att jag inte accepterar att de försöker ta bollen för varken honom eller mig när jag inte gett dom tillåtelse. Det jag vet att jag däremot gjort av och till är att verkligen utmana dom i deras beslut att inte röra bollen geom att gå med Malte och samtidigt så dribblar JAG bollen framför oss. Jag har sparkat bollen mot dom och ibland har den kommit på dom. Jag har på alla möjliga sätt utsatt dom för frestelsen att hugga tag i bollen men icke!

Självklart kan det ibland hända att de gör ett ryck mot en boll, om sonen är ute och spelar landhockey med många kompisar och det stojjas och så. Men det är inte alls på samma sätt längre. Det är inte med tänderna först i den och ren slakt.

Det som gör mig extra nöjd och glad över detta med bollarna är  att man inte behöver förbereda dom på att bollarna ska fram eller "påminna" dom med ett kommando. De VET vad som gäller. Även om sonen tar fram bollen när jag inte är i samma rum så är det samma regler som gäller och det är så skönt!

Det här är nog det som de lärt sig som jag är mest NÖJD över och faktiskt det som sitter hårdast rotat i dom. Här VET dom vad som gäller. Och det är klart, här blir det alltid en konsekvens/tillsägelse om de rör bollen. Men bollarna ligger framme här hemma och de rör dom inte - inte ens när de är ensamma hemma.   

Däremot är Malte fortfarade tokig i bollar när han FÅR busa med bollar. Det är iofs inte så ofta med tanke på att han så lätt går upp i stress men det händer ibland som extra rolig belöning och då är det slakt som gäller.

Så vi går emot en intressant tid nu när jag börjat studera herrarna och bollarna när det snart är dags för vår/sommar och massa fotboll i trägården.

• Har ni något liknande där ni kanske som jag tränat ngt med ngn annan men omedvetet lärt in ett beteende hos era hundar?
  
  
• Har era hundar något som de har lite extra svårt att låta bli?

//Sofia & Malte & Musse

La bollarna vid Maltes bädd för att se om han skulle lockas att känna lite på dom

Kikar på dom i helt rätt sinnesstämning

Kliver sedan EMELLAN dom och lägger sig