Kat & Deamon

27 februari 2012 09:06

Jag håller med dig men samtidigt inte! Man försöker väl alltid oavsett hundtyp ha så bra koll man kan och ta hänsyn etc. Men samtidigt tror jag att det blir dubbelt om man gör som du skriver att man tar en vidare båge runt ett hundmöte. (jag gör också så, speciellt om jag går med vagn eller liten i sele på magen då hundmöten INTE är Deamons starka sida) Ett exempel på det är en person min pappa har som kund som bor i vår stad som kände igen mig, Joel och Deamon på pappas skrivbordsbakgrund. Han frågade om hunden var farlig eftersom vi aldrig släppte den lös "som alla andra gör". Det gör vi MEN bara om det är folktomt just eftersom vi inte vill skrämma någon. Då fick jag mig en tankeställare åt andra hållet. Att om vi "undviker" andra hundar och/eller människor så kommer folk att tro att vi gör det för att Deamon inte kan sköta sig. Även om han hänger i kopplet och jag får dra in honom och säga åt honom att sitta ner osv när vi får hundmöte så ser i alla fall folk att han är GLAD inte arg liksom. Och ser de inte det på en propellerviftande glad-svans så vet jag inte vad :P Sen undviker man ju de hundar man vet muckar gräl eller skäller men det gör jag även om jag är hundvakt åt nån annan typ av hund.

Katrin

27 februari 2012 09:23

Jag känner precis som dig och jag ställer jämt jätte höga krav på mig själv och hundarna, för att jag precis som du skriver så känner jag att man alltid har ögonen på sig och skulle mina hundar morra eller bara dra lite mot andra hundar/människor så är dom hemska mördarmaskiner.
Samtidigt dom flesta hundar vi möter som skäller och gör utfall har ägare som kan stå och prata med andra och då bara skrattar lite och säger lite lamt att "sluta nu va knäpp du är". Själv skulle jag skämmas jätte mycket och känna hur ryktet för vår ras sjunker direkt och man tänker "hur folk pratar" om våra "kamphundar" då.
Tråkigt att vi ska behöva känna så och att våra hundar istället måste vara mer "perfekta" än alla andra hundar men jag tror också att det ändå är det bästa sättet för att visa att det INTE är några farliga hundar som ska förbjudas.

Tack för en bra blogg ! :)

Paula

27 februari 2012 11:28

Jag känner verkligen igen mig i det du skriver, jag gör likadant när jag är ute med DD.. kul att läsa att fler har tänkt på husknutarna ;) Samma gör jag om vi går på en gångväg och kommer till en korsande gångväg där man har dålig sikt pga t.ex buskar.
Precis som att man med bil aldrig hade kört rakt ut i en korsning!

Gaidin

2 mars 2012 20:54

Du har helt i att vi som ägare till "muskelhundar" har ett större ansvar både som "försvarare av rasen" och som alfaledare för våra hundar.om vi som ledare misslyckas med att socialisera och träna våra hundar så dom blir stabila och trygga i sig själva och som en del av "flocken"/familjen då får vi just den där hunden som många människor och media blir (och bör vara) rädda för...... så ja vi har ett större ansvar än jack russel ägaren som bor dörren bredvid.
sen håller jag inte riktigt med om att gå en omväg el, byta sida när man möter någon el, något som kan vara påfrestande för hunden,att du sen kanske gör det inte för hundens skull utan den/dom ni möter så blir det samma resultat enligt mina erfarenheter nämligen att tex, möter vi en hund och matte/husse känner att vi måste gå undan det betyder att andra hundar är farliga (lär sig hunden) samma om man möter någon som drar sig lite undan för att dom är hundrädd helt enkelt el, känner sig osäkra just vad det gäller "muskelhundar", om du då väljer att gå undan lite extra el, helt byta sida på vägen så även om du gör det av ren hänsyn till dom så ser inte en sån människa ditt agerande så utan det dom ser är en kraftig hund som enligt media och andra är en "farlig hund" och när tom, ägaren själv drar undan sin hund så måste allt man ha hört om "såna hundar" till stor del vara sant?? och i slutändan blir resultatet din hund kan mycket väl börja visa tendenser till att bli el, fullt ut bli hundaggressiv för matte/husse har ju talat om det genom sina handlingar och personen som är rädd/ängslig får "bevis" på att "det är farliga hundar" genom hundägaren/förarens egna beteende....
personligen brukar jag bara fortsätta att gå i samma takt som innan jag såg hunden/personen som kommer mötandes el, om jag har en hund som har problem med andra hundar el, främmande människor och som jag har tagit hand om för att försöka omskola hunden och komma till rätta med deras problem, då brukar jag när vi börjar närma oss dom mötande stanna och kommendera sitt. sen beroende på hunden och hur pass uppjagad/stressad den blir antingen stå kvar helt stilla tills dom har passerat el, om det är en extremt hundaggressiv hund som reagerar på alla hundar oavsett kön/färg/storlek mm då brukar jag stanna använda sitt och belöna med lite gott när den sätter sig sen börja gå igen men endast 2-3 stag sen samma sak igen och så kan jag hålla på allt ifrån 2 stopp till 8-10 stopp vid ett enda möte. för innan jag kan få hunden att lyssna och lyda enkla röstkommandon som stanna och sitt när vi möter en hund så kan jag inte gå vidare och lära den att möta och hälsa på andra hundar och kan jag inte komma så långt så kommer jag aldrig att lyckas få hunden att förstå att andra hundar är inte farliga och om vi inte går fram och hälsar och kanske tom, får leka lite så ska hunden inte bry sig alls när man passerar andra hundar inte mer än att se dom och erkänna att "ja där kommer det en hund" och sen fortsätta med det den höll på med innan den såg den andra hunden.
jag gör säkert massor med fel med min "metod" men den funkar för mig och hundarna jag använder den på och så länge resultat blir att en "problem hund" lär sig normalt hundbeteende och och blir stabil och trygg istltf, rädd och "aggressiv" så bryr jag mig inte om det är rätt el, fel enligt andra. förutom dom hundar jag har haft själv så har jag hjälpt till med att omskola 5st "problem hundar" som ägarna övervägde att ta ner, och alla fem fick ett nytt stabilt permanent hem, 4 av dom bor med sina nya familjer än idag men den femte var tvungen att tas ned pga, sjukdom för 1 år sedan sista hunden som jag hjälpte och hittade en ny familj till var strax över 3 år sen och den första som fortfarande lever och mår kanon han hjälpte jag för 6½ år sen och alla utav dom hundarna flyttade alla till familjer av olika storlek.

Stay safe //Gaidin, den glada amatören

Malin

22 mars 2012 16:59

oj vad jag känner igen mig!!!!! superbra skrivet!!!!
önskar att folk förstår att bakom varje hund är den en förare bakom som har ansvaret, vare sig det är en tax, golden eller en amstaff... det är vi som formar hunden och inte tvärtom, iallafall skall det vara så!!

tack igen för en super inlägg!!

Areyanna

21 juni 2012 16:01

Hej! Jag känner igen mig där med min hane King. Men hundmötena som annars fungerat tidigare blir svårare nu när han är könsmogen? Tips?

kamphundblogg

24 juni 2012 08:35

Jag personligen tog kontakt med en Hundinstruktör som kom hem hit och gav mig tips och råd. Vi fick mycket hjälp och när jag följer de råd hon gav mig så fungerar det mycket bättre.
På hanar kan det ju vara en liten hjälp på vägen att kastrera dom också, då blir det lite mindre hormoner att hantera.
Mvh
Paula