Förra veckan var jag iväg med Aysha, närmare bestämt förra torsdagen och röntgade hennes armbågar och höfter. Något jag tycker alla ska göra på sina hundar oavsett renras eller blandras, just för att få veta statusen på sin egen hund och utifrån det kan lägga upp saker och ting för att hunden ska få dom bästa förutsättningarna till ett bra liv.

Röntgen bokas hos veterinär och det går till som så att hunden får komma in och så kollar dom av registreringen på hunden, i Ayshas fall då hennes chip. Man väger hunden för att ha koll på hur mkt sedering som ska ges. Aysha vägde hela 26.9kg, det hade jag aldrig kunnat ana, tycker hon är rätt slank faktiskt =)

Sen så får dom en spruta av lugnande ( sedering ) som sätts någonstans på hunden i en muskel, i vårat fall så blev det i hennes ena bakben. Jag valde själv att vid just det tillfället ha munkort på Aysha eftersom jag inte känner henne så pass väl ännu, så då ville jag inte ta några risker, för vet att det kan kännas när dom får en nål rakt i muskeln. Aysha reagerade inte ett dugg dock så det var ju bra.

Sen är det viktigt att man inte håller på och pratar med hunden och gör en massa höga ljud, för dom blir känsliga av drogningen och hör och ser saker mkt starkare och eftersom dom är påverkade kan det även hända att en biverkning på preparatet blir att hunden blir aggressiv och det enbart pga drogen, INGET annat. Så under själva hanteringen när hunden är drogad väljer de flesta kliniker att ha munkort på just för en säkerhetsåtgärd.

För en del hundar kan det ta en stund innan dom blir påverkade av preparatet. Jag trodde det skulle ta ett tag för Aysha eftersom hon var lite uppjagad pga att en annan hund som var på kliniken satt och "grät" och yla. Men hon däckade direkt så vi kunde köra igång efter bara 10 minuter.

Först röntgades höfterna, jag höll bara i överkroppen så hon skulle ligga still, hunden kan ju inte röra sig själv just nu, men för att den som lägger bakbenen tillrätta ska kunna göra det måste någon hålla i överkroppen. Mitt råd är att du aldrig själv ska sköta bakbenen när denna bild ska tas, då det bör göras av någon som är kunnig på hur dom ska ligga för att bästa bilden ska kunna tas.

Sen tog vi armbågarna och efter det så fick Aysha en uppvaknande spruta och var på benen igen efter ca 15 minuter, dock märkbart påverkad fortfarande och orolig, men vaken. Så som Aysha var brukar jag kalla snetändning. Tyra var likadan, orolig, gnydde, ylade lite dovt på ett speciellt sätt med stängd mun och man ser på blicken att dom inte är sig själva. Jag gick en liten sväng med henne för att hon skulle få kissa men sen fick hon ta det lugnt resten av dagen vilket är mycket viktigt att hunden gör.

När Tyra blev sövd så kunde hennes snetändning sitta i, i upp till 3 dagar, men det var det första dygnet som var värst. Aysha var konstig resten av den dagen, ville inte äta förrän sent på kvällen och sov mest och vaknade emellanåt och lät konstigt och tittade på mig som att varför är det såhär?? =)

När bilderna är tagna så ska en veterinär godkänna dom, alltså säga om bilderna måste tas om eller om dom är så pass bra att dom går att avläsa för SKK:s avläsare, det är inget som sker på kliniken.

Efter att dom är godkända skickas bilderna digitalt till SKK och det är alltså av dom man får svaren på röntgenplåtarna, beskedet kommer hem via post. Har man en renrasig hund kommer även beskedet upp på SKK:s Hunddata. Oftast går det fortare att se svaren på Hunddata och eftersom jag kollat där idag innan posten kom så tänkte jag att jaha, inget besked idag heller.

Men så kom posten och där var ett brev från SKK, jag öppnar det och trots att jag läst ett sånt tidigare så var jag tvungen att läsa det om och om igen för att hitta var hennes svar var. Och när jag såg svaret så frös mitt inre till is. Hon har fria höfter ( B ) men hon har grad 2 på armbågarna.

För er som inte vet så är 0 bäst och 3 sämst. Jag bröt ihop, jag grät och grät och kände att jag orkar inte med en till sjuk hund, en hund som man ständigt måste tänka sig för med. Men är det något jag lärt mig efter Tyras resa, så är det att hantera sånt här som är jobbigt, jag bryter ihop men efter ca 1 timme igen är jag tillbaka på banan igen.

Aysha kommer kunna leva ett bra liv, dock ska hon inte göra vissa saker för att förebygga och på så vis kunna ge henne de bästa förutsättningarna till ett så långt liv som möjligt.

Jag har ännu inte riktigt helt klart för mig hur jag ska lägga upp allt, men kommer inte att köra bruks med henne som jag tänkt utan vi riktar in oss på Rallylydnad istället och kanske vanlig lydnad. Agility är bara att glömma för Ayshas del. Jag ska undvika höga hopp för henne också.

Men hittills är min plan att ringa till SKK:s avläsare som läst av Ayshas plåtar och höra hennes utlåtande, vad hon anser om bilderna och hur allvarligt det är, och höra vad hon tycker att bästa tillvägagångssättet blir för att Aysha ska leva så smärtfritt som möjligt. Steg 2 blir att kontakta ReDog i Västerås där Stefan Rosén jobbar, han är en bland dom bästa i Sverige på rehab för hundar och sen lägga upp en bra plan med honom. Steg 3 är att kolla över vad det finns för alternativa foder för hundar med atros och även kostillskott som kan hjälpa.

Sen kan jag göra mycket själv med Aysha, jag ska lägga stor vikt vid uppvärming och nedvarvning och låta henne simma nu när det blir säsong för det. Om det är det som kommer bli hennes huvudrehabilitering vet jag inte det kan jag inte svara på utan det överlåter jag till ReDog teamet. Så imorgon har jag lite samtal att ringa och tur att internet finns så man kan läsa sig till lite vad detta innebär, för jag är rätt dålig inom ämnet.

Så alltså, det blir inte alltid som man tänkt sig, men det viktiga är att man gör det bästa av situationen och inte ger upp utan ser möjligheterna istället för hindren och begränsningarna!

Tack för ordet!

Camilla

Mattes knasfia =)

Min vackra lilla hoppetossa!

 

Malin & Cera

12 mars 2012 20:05

Nej, vad tråkigt! Så typiskt att de "små" alltid ska vara sjuka!
=( Men det är skönt att läsa att du har en plan för hur du ska göra för att Aysha ska få ett så friskt och bra liv som möjligt! =) Det är synd att dina planer fick ändra sig men förhoppningsvis kommer ni ha lika roligt med rallylydnad (det är roligt, det kan jag intyga)! Det är bra att du skriver om det här och att du uppmuntrar andra att röntga sina hundar! Det kan ju göra stor skillnad för den individuella hunden om den får rätt träning med mera. Hoppas att träning och rehab kan hjälpa Aysha att leva ett långt och smärtfritt liv! Lycka till =)

 

lizette andersson

19 mars 2012 20:38

Håll vikten relativt låg, håll henne välmusklad så kroppen håller ihop på bästa sätt. En bulldog jag kände hade C höfter men fick ändå jogga några gånger i veckan. Riktigt fina muskler och han var frisk utan bekymmer. Färskfoder/barf och obehandlade märg eller revben är alltid bra alternativ. De bästaa! Och glukosamin är bra för att "smörja inifrån". Finns på arken zoo bland annat. Lycka till!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min underbara tant Cilla blev nästan 12 år. Nu har hon vandrat vidare till Enzo och Trolla <3   Iris och jag var ensam någon månad sen kom en fråga från uppfödaren om jag kunde tänka mig att vara jourhem/hundvakt åt Nero på obestämd tid. Då Ne...

Jag tappade tyvärr all lust till bloggande, här och på min egen blogg, efter Trolla och Enzo. Saknaden och sorgen har varit överväldigande även fast jag haft Iris och Cilla…   Jag vet inte hur det kommer bli framöver heller, förmodligen än...

..eller mjukt eller hårt..   Jag vet inte om det ens är någon mening med att be om ursäkt för de dåliga och sällsynta uppdateringarna.. jag blir ju uppenbarligen inte bättre på det! Har så många idéer om inlägg men får inte ner de i ord. Mitt i s...

Som de flesta som känner mig vet har jag alltid varit för kastrering, jag har alltid sagt att alla hundar som inte ska gå i avel bör kastreras - oavsett om dom har problem som kan vara kopplade till hormoner eller inte. Jag kastrerade Diza, har i fle...

Enzo och jag tackar för allt stöd vi fått från er som följt oss under dessa år, nu ska jag sörja och bearbeta att han inte är vid min sida längre    ...