Det här med att ha hunden i sängen gör vi ju alla olika, jag har själv gjort olika med mina hundar. Varga sov inte i sängen, Tyra sov i sängen och gärna på mig och nu när Aysha kom hade jag lite funderingar hur jag skulle göra, eller nä, nu ljög jag, det hade jag inte alls, jag var snarare rädd att jag skulle banga ur och inte fullfölja det jag hade bestämt, att sängen tillhör mig och ska inte förvandlas till en 180 stor bred hundbädd.

Visst är det mysigt att ha hunden i sängen, det tycker jag verkligen, man får något speciellt band, fast det där speciella bandet kan man få på andra sätt med, det är jag helt övertygad om.

Tyra sov som sagt i sängen vilket ledde till att jag vissa nätter faktiskt la mig på soffan för att få sova. När jag tänker tillbaka och inser hur vi faktiskt hade det jag och Tyra, så kan jag konstatera att jag inte sov en hel natt så länge vi sov ihop hon och jag, varför? Jo för att hon skulle ha allt på sitt sätt, annars...

Varje kväll var det en procedur, hon kom och la sig på mitt bröst, jätte mysigt med en söt liten valp, men när hon började bli året kändes det snarare tungt än sött *skratt* Så låg hon där och tittade på mig tills hon somnade och visst var det mysigt, det ska jag inte sticka under stolen med!

Sen när jag skulle sova flyttade hon på sig för jag ville ligga på sidan och då la jag mig på sidan och lyfte på täcket och hon kröp in och la sig till rätta och med det menar jag först åla sig tills hon hittat rätt plats längs hela mig och sen sparka mig några gånger för att veeerkligen se till att hamna i rätt sovställning. Sen på natten så fick jag mig en spark då och då och vips hade hon sparkat ut sig själv från det varma goa täcket så då kom hon upp till mig vid huvudändan, dunkade med sin söta lilla svarta nos som kändes som ett bowlingklot till slut om jag inte var snabb nog att lyfta på täcket och så var proceduren igång igen. Så höll vi på nätterna i ända!!!!!

Ibland när jag lyckats somna sådär riktigt tungt och inte märkte att hon försökt nocka mig med sin nos för att lyfta på täcket, så gav hon sig inte förrän jag vaknade och lyfte på täcket, och när jag väl gjorde det kunde hon sitta och sura precis som att jag skulle få mig en läxa och lyfta på täcket fortare nästa gång minsann och efter en stund fnös hon och sen kröp hon in under täcket *skratt*

Visst låter det helt vansinnigt och det här ligger till grund för att nu Aysha inte ska få sova i sängen. De första nätterna var jag för svag och vips sov hon i sängen, hon skulle inte in under täcket men promt ligga på mig och då kände jag att nä det här går inte, så då fick jag ta några nätter då hon försökte smyga upp i sängen från sin bädd, men nu sover hon fint i sin bädd hela natten och jag får sova gott jag med och det är ju enbart en win och win situation =)

Hur gör ni därhemma? Trängs ni med vovvar i sängen, har ni vovvar som sover i sängen men som gärna låter dig ha din plats?

Tyra älskade att sova under täcket och på mornarna när jag gått upp kunde hon sticka ut huvudet som hon gjort på översta bilden och bara ligga och titta på mig tills hon själv behagade kliva upp =) Och när ingen fanns till hands att lyfta på täcket så la hon sig alltid i mitten av sängen mellan mina och min sambos kuddar och sov.

 

Maria

19 december 2011 07:03

Hej!
Jag är härligt okonsekvent vad gäller sova i säng eller inte. Oftast (ca 90%) så får Ove somna i sin egen bädd som står bredvid min säng. Efter mitt-i-natten-pinket (Ove är bara lite drygt 3 månader) så får han ibland komma upp i sängen, ibland inte - det beror på hur trött och grinig jag är. Min regel är att JAG bestämmer när han får komma upp i sängen eller inte, han får inte skutta oinbjuden, då åker han ner på en gång.

 

Ida og Kane

19 december 2011 17:42

Her sover vi to hunder og to mennesker i senga :D
Og det er mest fordi jeg er svak:) hehe... Det begynte jo når vi fikk Dooley, en da åtte uker gammel jrt valp! Ho var jo selvfølgelig såååååå liten og "trengte" sove med oss!:) Ho sov på hodeputa vår og vi har egentlig aldri merket så mye til henne:) Nå ligger ho stort sett under dyna, med mindre det er varmt:) Da ligger ho ofte i mellom beina mine eller liksom i knebøyen hvis jeg ligger på siden:)

Når vi fikk Kane synes jeg jo at det var urettferdig at han måtte ligge på golvet eller på badet når Dooley lå i senga:) Pluss at det liksom var teit å begynne å kaste Dooley ut av senga fordi ingen hunder skulle sove i senga!:) Kane ligger litt mer rundt i senga, men stort sett ligger han enten i beinenden eller mellom meg og min mann:) Han har vært uheldig å tråkket på Dooley noen ganger:) Han ser jo ikke henne når ho ligger under dyna:)!

Slik totalt så synes jeg det går helt fint å ha de i senga, men noen ganger tenker jeg: går det an å være såååååå dum å la hundene sove i senga!? De tar jo litt plass, og noen ganger så snorker de eller vasker seg... og da er det irriterende:) Gudskjelov er det ikke så ofte de gjør det og vi sover alle oftest hele natta gjennom uten noe knussel:) De ligger liksom stort sett rolig hele natta gjennom:)


Jeg har veldig bortskjemte hunder kan du si:) Jeg får liksom dårlig samvittighet for alt mulig og da inkludert om de skulle ligge i hundeseng (sov forøvrig er like myk som senga vår nesten)Så da har de endt opp i senga:) hehe....

http://www.staffordshirekane.blogg.no

 

Kat & Deamon

19 december 2011 18:26

Haha, Deamon skulle inte få sova i sängen sa vi från början (jag och sambon sov då i en 120säng). Första natten somnade jag med handen på honom där han låg på sin hundbädd nedanför sängen och första morgonen vaknade jag med honom på mina fötter ;-) Han är grym på att ta sig upp diskret i sängen men nu sover han alltid i sängen med oss. Om sonen på 1 månad ligger mellan oss sover han vid fötterna självmant och om sonen sover i sin säng ligger Deamon där han vill, dvs raklång mellan oss eller hoprullad under någons täcke :P

http://www.maxfemhundracelsius.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min underbara tant Cilla blev nästan 12 år. Nu har hon vandrat vidare till Enzo och Trolla <3   Iris och jag var ensam någon månad sen kom en fråga från uppfödaren om jag kunde tänka mig att vara jourhem/hundvakt åt Nero på obestämd tid. Då Ne...

Jag tappade tyvärr all lust till bloggande, här och på min egen blogg, efter Trolla och Enzo. Saknaden och sorgen har varit överväldigande även fast jag haft Iris och Cilla…   Jag vet inte hur det kommer bli framöver heller, förmodligen än...

..eller mjukt eller hårt..   Jag vet inte om det ens är någon mening med att be om ursäkt för de dåliga och sällsynta uppdateringarna.. jag blir ju uppenbarligen inte bättre på det! Har så många idéer om inlägg men får inte ner de i ord. Mitt i s...

Som de flesta som känner mig vet har jag alltid varit för kastrering, jag har alltid sagt att alla hundar som inte ska gå i avel bör kastreras - oavsett om dom har problem som kan vara kopplade till hormoner eller inte. Jag kastrerade Diza, har i fle...

Enzo och jag tackar för allt stöd vi fått från er som följt oss under dessa år, nu ska jag sörja och bearbeta att han inte är vid min sida längre    ...