Svansen går, den viftar ivrigt, snabbt. Med korta drag sveper den fram och tillbaka. Den hänger lågt, så lågt att den sveper mot baksidan av låren på hunden. Hundens öron är tillbakadragna, huvudet något sänkt. Ryggen något böjd. 

Hunden är lycklig! 

_______________

Två hundar möts på promenaden, dom får hälsa. Det är två hanar, men dom har inga hanhundsproblem. Dom nosar inte på varandra, utan står stelt, med kinderna mot varandra. Deras svansar står högt, dom viftar också med korta snabba drag. 

Två glada jyckar! 

_______________

En lös hund närmar sig när ni är ute. Din hund blir stel, fokuserar på hunden. Öronen åker fram och din hund är knäpptyst. Svansen står halvhögt, och viftar med långsamma, korta drag. Nästan motoriska rörelser. 

Din hund vill bara hälsa!

_______________

ELLER!?

Är en hund glad för att den viftar på svansen? Mår den bra för att den viftar på svansen? Är den lycklig för att den viftar på svansen? Vill den leka/hälsa för att den viftar på svansen? 

En hund kommunicerar med så mycket mer än bara svansen, och med svansen kan den visa otroligt mycket annat än bara glädje! 

För okunniga personer kan man tro att svansviftningar bara är glädje, och att hunden - fast att man vet att den kanske för tillfället inte har det bra - ändå är glad just för att den viftar på svansen.. 

Det jag försökte beskriva ovanför är:

Den första hunden är osäker och rädd. Den viftar på svansen för att visa sig undergiven. 

Hundarna som möts på promenaden är inte alls glada. Dom står och mäter sig, och vilken sekund som helst kan det smälla.. om ingen av dom viker. 

Din hund som beter sig så här mot den lösa hunden, bör inte få hälsa. Högst troligt kommer den ge den lösa hunden en rejäl omgång, och är inte alls ute efter att hälsa på sin "nya kompis". 

Varför har folk så svårt att förstå hur avancerat hunden kommunicerar - men ändå så enkelt; om man läser mer än bara en kroppsdel. 

 
Basta agerar modell på en viftande svans, eftersom hennes svans så sällan gör annat. ;)  

Ser ni när era hundar är arga, osäkra, glada, stressade m.m på svansens viftningar? 

Visste du att en hund viftar på svansen åt olika håll beroende på vad den vill? En hund som vill fram till något, t.ex matte/husse, viftar på svansen mer åt höger. Vill den bort från något så viftar den mer åt vänster. 
Detta har forskare kommit fram till, men dessvärre går det inte att upptäcka med bara ögat, utan krävs att det filmas och analyseras.

//Paula & DD

 

Kat & Deamon

20 september 2011 12:37

Så sant så sant. Tycker ofta man möter både små och stora hundar med ägare där deras hund ser ut som i ex. tre. Sen närmar man sig lite till och hunden börjar vifta lite lojt och vääääldigt sakta med svansen fortfarande med vansinnigt fokuserad blick. Där brukar jag gå åt sidan lite varpå jag får höra "det är ingen fara h*n vill bara hälsa". Eller? ;-)
Dessutom vet ju jag att MIN hund som då egentligen inte har problem med nån viss typ av hundar ex. hanar/tikar/svarta hundar eller nåt sånt rent generellt INTE kommer vilja "hälsa" på den här hunden eftersom han väljer utifrån individ vad han tycker. Och resultatet av att de skulle få hälsa i det läget skulle bli nr2 och jag skulle få släpa Deamonsson därifrån ca 20 sek. senare. Fler skulle behöva insikt.

Sen vet ju jag också att de gånger min hund har hunnit vända fram öronen och halvspänner sig lite är det inte ens nån idé att försöka.

http://www.maxfemhundracelsius.blogg.se

kamphundblogg

20 september 2011 12:44

Jag har upplevt alla tre alternativen, och vid alla tillfällen tolkade ägaren/ägarna (i alternativ två) det som om hunden var glad. I första alternativet hade hunden dessutom en allvarlig skada, och hade ont.. men det var (enligt ägaren) ingen som helst fara eftersom h*n viftade på svansen...

Det är tur att man själv har tillräcklig koll så att man vet vilka situationer man kan rädda sin hund från. :)

 

Kane og Ida

20 september 2011 22:28

En gang holdt jeg på å skrike til en mann som absolutt skulle ha hunden sin til å hilse på dooley fordi de var jo av samme rase!

Dooley er ikke noe bra på direkte møter med fremmede hunder, ho forsvarer seg mot samtlige. I dette tilfelle måtte jeg løfte dooley opp for å unngå møte, fordi idioten bare slapp hunden sin til oss enda vi sa NEI. Dooley logret med halen, peip og småbjeffa... Denne mannen sa: herregud, ho er jo ikke sint, ho vil jo bare hilse, se rompa går jo!!

Jeg: Ho liker ikke andre hunder, takler ikke slike møter.. JEG kjenner hunden min, ho er ikke glad nå!

Jeg kan med 200% sannsynlighet si at hvis jeg hadde latt Dooley hilse, enten før eller etter at jeg løftet henne opp hadde ho "fyldd på" denne andre hunden... Selvom ho vifta i svansen sin å alt :) etter ho ble angrepet av andre hunder, har vi ikke klart å få henne til å gi andre hunder en sjans ved direkte møter...Og Mange misstolker henne fordi ho kan logre, ho kan "virke" som om ho vil hilse... Men egentlig vil ho bare sette den andre hunden på plass før den får sjansen til å ta henne!

Jeg prøver å lese hele hunden når jeg skal vurdere sinnstilstanden eller hva jeg skal si:) Haleføring inngår jo i vurderingen, men den sammen med resten av kroppen liksom:) Tror man at en logrende hale betyr glad hund så kan man i mange tilfeller bli bitt for å si det slik!:)

http://www.staffordshriekane.blogg.no

 

Nikita

27 september 2011 11:24

Jag tittar nästan aldrig på Caspers svans när han kommunicerar. Mest för att han alltid använder den, och den gör tyvärr inte så mycket. Där emot gör hans kroppsställning, pälsläggning, ögon- och öronposition och hur han rör på tassarna mycket. Än så länge är han bara en lite stressad och ivrig hund. Har inte lyckats pinpoint:a några aggressionssignaler eller signaler av rädsla. Och det känns ju tur i den stora, olyckliga soppan som är Casper. :)

http://byrackor.blogg.se

kamphundblogg

27 september 2011 19:56

Nä, egentligen är det nog svansen som avslöjar MINST om hundens sinneslag.. särskilt på "våra" raser där svansen går mest hela tiden ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min underbara tant Cilla blev nästan 12 år. Nu har hon vandrat vidare till Enzo och Trolla <3   Iris och jag var ensam någon månad sen kom en fråga från uppfödaren om jag kunde tänka mig att vara jourhem/hundvakt åt Nero på obestämd tid. Då Ne...

Jag tappade tyvärr all lust till bloggande, här och på min egen blogg, efter Trolla och Enzo. Saknaden och sorgen har varit överväldigande även fast jag haft Iris och Cilla…   Jag vet inte hur det kommer bli framöver heller, förmodligen än...

..eller mjukt eller hårt..   Jag vet inte om det ens är någon mening med att be om ursäkt för de dåliga och sällsynta uppdateringarna.. jag blir ju uppenbarligen inte bättre på det! Har så många idéer om inlägg men får inte ner de i ord. Mitt i s...

Som de flesta som känner mig vet har jag alltid varit för kastrering, jag har alltid sagt att alla hundar som inte ska gå i avel bör kastreras - oavsett om dom har problem som kan vara kopplade till hormoner eller inte. Jag kastrerade Diza, har i fle...

Enzo och jag tackar för allt stöd vi fått från er som följt oss under dessa år, nu ska jag sörja och bearbeta att han inte är vid min sida längre    ...