När jag skaffade Malte så tänkte jag att okej jag går en valp kurs "bara för att" men sen klarar jag ju detta själv - tänk så korkad man kan vara!   

När Malte var runt året började jag inse att vi behövde lite hjälp. Hjälp med aktivering för honom, tips och idéer samt att jag behövde lite hjälp med mitt tänk när det gällde hunderiet.

Valpkursen som jag gick var vi Brukshundsklubben här i Karlskoga och idag när jag ser tillbaks på den så gav den inte mig och Malte någonting alls! Tyvärr.

Malte var ju förstås en aktiv valp och han BET väldigt mycket,  även på mig. Jag hade fullt schå med att lyckas stå still utan att skrika för att det gjorde så ont när han bet på mig. Frågade instruktörerna vad jag skulle göra men de hade ingen aning. De skyllde på att han var "kamphundsras" och att de biter mycket.   

Ny som jag var på just denna ras så lyssnade jag tyvärr på vad de sa om att han var ett "hopplöst" fall och jag fick redan då tanken om att Malte då 16 veckor var en "problemhund".

När han då var runt året och jag letade efter vardagslydnads kurs så visste jag en sak : Det ska INTE vara via Brukshundsklubben iallafall. Hittade till slut ett företag som hade vardagslydnads kurs och vi gick dit. Jag är alltid jätte nervös innan en ny kurs börjar när det även är ny instruktör som inte känner oss för man får ALLTID en spec "blick" av både andra deltagare och instruktören. Det känns som att man måste gå dit och försvara sitt val av hundras. Det blev iallafall en lyckad kurs även om denna instruktör av och till var ute och cyklade lite ang dominans och annat vilket återigen gjorde att stämpeln "problemhund" sattes på honom.

Tiden gick och jag kände mig rätt dålig och tappade sugen på kurser eftersom de vi gått resulterade i att han var en problemhund. Under tiden jag var gravid med vårt 3.e barn så gick jag inte så mcyket med Malte - husse skötte den biten. Det gjorde att jag blev väldigt osäker på min egen kunskap och jag tvivlade mycket på Malte. Jag förväntade mig att det skulle hända olika saker och självklart hände det då. En dag "snubblade" jag över en internet sida som tillhörde en instruktör i Kristinehamn. På denna sida stod det ngt i stil med "har ditt hundägande resulterat i att du enbart går på promenad i skogen där du inte riskerar att möta andra hundar"....JA det var ju precis så det var. Jag undvek alla platser där det kunde dyka upp en störning. Jag skickade iväg ett mail till instruktören och väntade länge på svar. Till slut kom det och en tid för privat lektion bokades. Denna dag var början på ett helt nytt hundliv för mig och Malte. Jag fick för första gången kontakt med någon som förklarade hundspråket för mig, någon som översatte vad Malte "sa" under promenader. När jag åkte därifrån var jag så enormt lycklig för Malte var INTE klassad som en problemhund. Jag fick beröm för hur fin han var, hur bra grundlydnad jag hade på honom, hur trevlig han är osv. Malin Björefalk blev min nya inspirations källa/ guru/ guide/vän genom hundlivet.

För Malin och Sofia som är instruktörer på MaFia Hundproffsen har jag och Malte gått: Vardagslydnad 1 & 2, Viltspår, RallyLydnad nybörjare & Klicker kurs. Med Musse har jag gått valpkurs, Inkallnings kurs och min man har gått vardagslydnad 1 med honom.

Vi har nu anmält både mig och husse till en Miljö & Socialiserings kurs som drar igång i slutet av Juli. Ska bli riktigt roligt att vi ska gå den ihop och att vi ska ha båda hundarna med på den.

En kurs som jag hoppas dyker upp framöver är en Agility kurs för det är jag helt säker på att Malte skulle ÄLSKA! Tyvärr på de ställena som har den kursen här så måste man kunna ha lös hund och eftersom jag inte litar på min inkallning på Malte så är det tyvärr inte aktuellt för oss. Men jag hoppas att det kan bli möjligt snart.

Som ni ser så har jag haft väldigt blandad erfarenhet av kurser beroende på vem som hållt i dom. Och så är det ju förstås. Alla tänker inte lika om hundar och inlärning och man passar inte med alla människor. Så är det ju. Däremot kan jag vara ärlig och säga att hade jag kommit till valp kursen med våran tax när han var valp och upplevt samma som jag gjorde då. Ja då hade jag nog inte tagit mig iväg på någon mer kurs och därmed haft erfarenheten att detta med hundkurser inte var ngt för mig. Missförstå mig rätt i min jämförelse nu. Taxen var inte på ngt sätt lättare att träna. MEN, han var liten och LÄTT att hålla i tex vid hundmöten, ingen människa var direkt rädd för honom osv. Jag har högre krav på både mig själv och staffarna än jag hade på taxen.

Summan av  detta och min erfarenhet har lärt mig att ge inte upp! Gillar du inte en instruktör/kurs. Prova ngn annan. Utvärdera alltid vad du gillar och vad du inte gillar. Har du en magkänsla som säger att så här vill inte jag träna min hund: hoppa av! Man ska aldrig träna sin hund på ett sätt som den inte svarar på/som du själv inte tror på. Det är DU som ska leva med din hund - inte din instruktör.

Jag kommer fortsätta att gå kurser under hundarnas liv och oavsett hur många valpar/hundar som kommer passera genom mitt liv så kommer jag gå valpkurs och vardagslydnad med ALLA. Alla hundar är olika individer och jag tror att det är väldigt nyttigt att gå kurs och se olikheterna även om de är av samma ras. Det som funkade jätte bra med Malte på kurserna har inte funkat på Musse och tvärtom. Då är det bra att gå kurs så man får tips på hur man löser det just för den här individen.

Långt blev det den här gången...Har ni gått kurs? Ngn som varit extra bra? Ngn som varit favorit som ni rekommenderar? I höst blir det nog en kantarell sök för oss   

  (Malte fladdrar iväg i RallyLydnaden)

//Sofia & Malte