Det var vad min mamma halvt hysteriskt fick ur sig när jag berättade om att Tyra skulle flytta hem till oss. Mamma var helt förtvivlad och sa flera gånger att varför skulle jag skaffa en sån där farlig hund, en mördarhund, en kamphund??!! Och när jag visade henne bilder på Tyra som då på bilderna var ca 6 veckor och pytteliten så utbrister hon: Nääääääj hon är ju vit dessutom dom är ju äääännnu farligare  

Ja vad ska man säga, stackars okunniga lilla mamma, hade hon inte lärt sig något under den tid jag hade min tidigare hund, Varga som var en blandras mellan en pitbull och dobermann?? Uppenbarligen inte och när jag påtalade för mamma att hon redan varit fäst vid en såndär otäck mördarhund så sa hon bara att Varga var inte sån för det såg man på henne att hon inte var. Jag förklarade då för mamma att hon enbart såg på Varga med andra ögon var för att hon lärde känna Varga och insåg att alla förutfattade meningar hon hade inte stämde in, men min mor vidhöll stenhårt att det inte alls var för den anledningen utan för att jag hade fel i att Varga var kamphund. Klart Varga inte kunde ha kamphund i sig, hon var ju en snäll hund *skratt*

Men tiden gick och Tyra blev 8 veckor och kom hem och fick följa med ut till landet och hälsa på mina föräldrar. Hur tror ni det gick? *skrattar*

Mamma blev ju givetvis kär i Tyra och hon sa flera gånger att hon inte kunde förstå hur hon kunnat resonera som hon gjorde och att hon sagt det hon sagt om Tyra, för Tyra var ju en sån otroligt snäll och rar hund.

Jag och min mamma har pratat flera gånger om det hon kände innan Tyra och hon säger då att enda anledningen till att hon kände som hon gjorde inför kamphundar var för allt hemskt hon läst i tidningarna och vad media målat upp för bild. Och anledningen till att hon var så rädd för just vita mördarhundar var för att hon sett så många bilder på kamphundar som var vita och då framställda så det röda runt ögonen var ansträngt och på en hund som t ex skällde så man såg deras röda mun bättre och det hade skrämt henne så mycket och trott att vita kamphundar var farligare för att dom såg farligare ut.

Så fort det skrivs om kamphundar i tidningar eller pratas om dom på hennes jobb så försvarar mamma dom och det gör mig så stolt och hon använder även sig själv som exempel på hur tokigt det är när man tror på vad media frammålar och inte går på egna erfarenheter istället. Hon förklarar ( jag blir så stolt ) att det som får dessa hundar till att kunna bli farliga är det som får vilka hundar som helst att kunna bli farliga och det är elaka hundägare som inte tar sitt ansvar eller sköter om hunden på rätt sätt.

Jag har sagt det förr men det tåls ju att upprepas. Till alla er därute som har förutfattade meningar som min mor hade, fundera över varför ni tycker som ni gör om dessa hundar, är det för att ni själva upplevt och har erfarenhet av att hundarna är så otäcka och farliga eller är det för att tidningar och media har berättat det för er så ni hört det tillräckligt många gånger för att sen börja tro på struntpratet?

Min mormor som är 89 år har alltid haft stor respekt för hundar oavsett ras, men hon har alltid sagt att de hundar som hon upplever som snällast är just de kamphundar jag kommit hem till henne med. Och om Tyra brukade hon säga gång på gång att Tyra är inte som en hund utan hon är som en liten människa   

  Tyra förra sommaren med min då 88 åriga mormor =)

Till alla ni därute som bär på en onödig rädsla eller uppfattning av kamphundar, försök söka upp en kamphund och bilda er en egen uppfattning istället för att tro på hörsägen och vad andra anser och tror. Ge dessa hundar en chans och döm inte ut dom så orättvist som dom ofta blir.

Kamphundar är också djur, dom är inga framavlade mördarmaskiner som många verkar tro, utan dom är fyrbenta djur fulla av kärlek och som bara vill dig väl. 

Tack för ordet!

Camilla

 

Kat&Deamon

17 oktober 2011 14:04

Det är alltid kul att vinna över folk på sin sida :) Min pappa var också högst skeptisk till valet av ras men mest för att de är såpass krävande. Hans chef har en amstaff som är med på jobbet så han hade ändå inte så mycket förutfattade meningar på det sättet. Däremot hade han träffat en kund nu i veckan som bor i samma stad som mig, Joel och Deamon som tyckte han kände igen Joel och Deamon på nån bild pappa hade och typ "men de där är ju en sån där farlig hund" varpå pappa hade sagt rakt ut att "du som själv har hund måste ju fan veta att det där är rent skitsnack osv" och sen börjat visa fler bilder på oss och sagt att det är den stabilaste hunden han träffat och verkligen tagit oss i försvar.

Den andra snubben trodde att Deamon var farlig för att "de vågar ju inte släppa den lös".
Nej, där vi möts när vi går är det ju typ mitt i stan och där har man väl inte hunden lös eller är jag ute och cyklar? :P

Han gav sig i alla fall och jag tror dessutom det blev affär trots kamphundsdiskussionen ;-)

http://www.maxfemhundracelsius.blogg.se

 

Kane og Ida

18 oktober 2011 10:09

Min svigemor var veldig skeptisk til at vi skulle få en sbt:) Ho synes de var kjempe skumle og det synes ho nok litt enda, selvom ho ikke liksom er redd... Så blir det mye hund:) Kane så veldig glad i oppmerksomhet og vil gjerne sitte oppå deg å sånn:) Svigemor liker små hunder på rundt 5 kg, mens Kane veier 21 kg:) OG ho liker de typisk "søte" hundene med mye pels å sånn:) Veldig forhåndsdømmende er ho egentlig:) Ho sier at Kane har skumle øyne og så stor munn:) Ho koser med han å sånn og skjønner liksom at han ikke vil spise alt og alle liksom, men ho liker nok vår lille jrt bedre fordi ho er lita og søt!:)
Ho og innrømmer jo at det er det bilde man får av media å slikt som gjør at ho tenker det ho tenker, men ho er litt redd allikevel... Jeg håper det blir bedre etterhvert:)

Min mor og far var skeptiske, men så fikk et vennepar av dem en hund av samme rase, en god stund før vi fikk Kane og da så de jo at det var en god hund og ikke i det heletatt en automatisk aggressiv hund!:) så når Kane kom så godtok de han og behandlet han som en vilken som helst hund:)
Ingen av dem har heller opplevd noe negativt med noen "kamphundsrase", men har fått et bilde av media!!!

Det føles nesten umulig noen ganger... som om alle er i mot en selvom man kan bevise at min hund er snill som et lam selvom han liksom skal være en livsfarlig kamphund! Men folk får bare mene det de vil, jeg elsker Kane og vet at han er kjempe snill:)

http://www.staffordshriekane.blogg.no

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min underbara tant Cilla blev nästan 12 år. Nu har hon vandrat vidare till Enzo och Trolla <3   Iris och jag var ensam någon månad sen kom en fråga från uppfödaren om jag kunde tänka mig att vara jourhem/hundvakt åt Nero på obestämd tid. Då Ne...

Jag tappade tyvärr all lust till bloggande, här och på min egen blogg, efter Trolla och Enzo. Saknaden och sorgen har varit överväldigande även fast jag haft Iris och Cilla…   Jag vet inte hur det kommer bli framöver heller, förmodligen än...

..eller mjukt eller hårt..   Jag vet inte om det ens är någon mening med att be om ursäkt för de dåliga och sällsynta uppdateringarna.. jag blir ju uppenbarligen inte bättre på det! Har så många idéer om inlägg men får inte ner de i ord. Mitt i s...

Som de flesta som känner mig vet har jag alltid varit för kastrering, jag har alltid sagt att alla hundar som inte ska gå i avel bör kastreras - oavsett om dom har problem som kan vara kopplade till hormoner eller inte. Jag kastrerade Diza, har i fle...

Enzo och jag tackar för allt stöd vi fått från er som följt oss under dessa år, nu ska jag sörja och bearbeta att han inte är vid min sida längre    ...