Kat & Deamon

28 mars 2013 03:13

Jag kollar upp min framtida valp redan nu! Efter historien med Deamon som tack och lov inte är slut än så kommer jag vara ytterst noga med vilken hund det blir i framtiden. Är även på mina vänner och bekanta om VARFÖR man måste kolla upp bakgrunden, både rakt bakåt och åt sidorna som syskon etc. Om de inte förstår hur viktigt det är brukar jag dra upp det ekonomiska. För att D ska kunna leva som en vanlig hund, få leka med andra hundar, träna DW som han älskar, springa lös och ha dragkamp med husse osv. så krävs mediciner, rehab och annat. Hade Deamon varit frisk hade han kostat strax under 1000:-/mån i "måsteutgifter", dvs ingenting extra, nu kostar han 2800:-/mån som minst. Då brukar folk börja fundera ;-)

För mig handlar det dock inte om pengar, för mig handlar det om att jag inte vill att en av mina närmsta vänner ska balansera på slak lina och vingla över. Vi är inne på sista typen av medicinering, snart (hur snart vet ingen) kommer han inte längre kunna göra allt han tycker om och då finns heller ingen anledning att fortsätta medicinera utan då kommer han få somna. Så jävla hårt att ens tänka tanken men det är så det måste få bli.

Aldrig mer okontrollerad blandras och aldrig mer okontrollerad renras. Det är i slutänden ens eget hjärta som krossas...

kamphundblogg

28 mars 2013 06:47

Det är så fruktansvärt att folk reagerar först när du berättar om utgifterna!!! Men hundens lidande då??
Som du själv skriver så handlar det ju inte om pengar, du hade ju säkert betalt hur mycket som helst för att få ha en frisk hund.

Fast vad som än fungerar för att folk ska tänka om är ju bra.. synd att folk är så naiva bara :(

Usch, jag lider med dig. Det är fint att du tänker på Deamon och låter honom somna in när han inte längre kan leva som han är van vid att göra.
Styrkekram till dig!
//Paula

Maria

28 mars 2013 12:28

Som förstagångs köpare av en hundras så är det knepigt att hitta rätt. När jag började leta efter en renrasig pansargris så ville jag verkligen försäkra mig om en frisk hund. Så jag blev bästa kompis med skk's avelsdata, kollade höfter och jämförde mh'n till både höger och vänster. Tillslut hittade jag en kennel med en kull som verkade intressant, kollade återigen upp avelsdata och det var fina höfter och armbågar och för mig intressanta mh'n. Så jag tog kontakt med kenneln och bokade ett möte samt passade samtidigt på att mejla till en annan kennel som använt samma hane för att höra vad hen hade för erfarenhet.
Allergi.
Hanen hade gett allergivalpar i (minst) en tidigare kull.
Naturligtvis borde jag då sagt "Tack, men nejtack" och letat vidare, men istället tänkte jag att jag iallafall skulle åka och titta på valparna. Naturligtvis var de det sötaste små skrynkel man kan tänka sig och efter mycket om och men så bestämde jag mig iallafall för att ta en valp. Jag tänkte att jag iallafall var förberedd på att det kunde bli en allergisk hund.
Vilket det blev.
Mat,
Gräs,
Pollen,
Kvalster,
Katter, ja säg nått han INTE är allergisk mot.
Med rätt mat och allergisprutor så håller han sig hyfsat klåd- och symptomfri, eventuellt kan jag behöva ge honom lite kortisonspray om han fått i sig något han inte tål och börjar klia sig lite. Och uppfödaren hjälpe mig till en suverän allergi-veterinär så fort jag började tycka att han kliade sig ovanligt mycket. Pga att jag visste att det fanns ökad risk för allergi så var jag mycket uppmärksam på ev. tecknen.
Hur som helst, nu har jag varit med om en allergihund och jag var medveten om risken när jag köpte honom, men nästa hund kommer jag tamigtusan att dammsuga släktträdet på hudsjukdomar. Min nuvarande hund är kastrerad och jag kommer sätta en avelsspärr på honom för att på så vis försöka att även uppmärksamma i skk's avelsdata att det inte är bra avelsmaterial. För hade jag sett en avelsspärr på någon av avkommorna eller syskon till föräldrarna till min hund hade jag nog dragit öronen åt mig innan jag kontaktade kenneln.
Sådär, min lilla historia.

kamphundblogg

29 mars 2013 06:14

Woaw! Jag blir imponerad av det jobb du la ner innan du kontaktade uppfödaren, verkligen imponerande!
Vad som helst kan ju hända, och nästa hund kanske blir sjuk fast att du kollat upp allt, men då vet du att du har gjort allt du kunnat.
Smart tänkt med avelsspärren!!

Tack för att du delar med dig, och lycka till med framtida hundköp.

Sandra

17 april 2013 14:37

Nu äger inte jag då någon amstaff eller hund av liknande raser, men när jag köpte båda mina hundar så såg jag till att jag fick träffa både föräldrarna och om det fanns några syskon kvar. I båda mina fall var kullarna som mina hundar föddes i deras första, men jag hade möjligheten att se och hälsa på mormor, mor och far plus några syskon. Båda mina hundar är blandraser men även där tycker jag det är viktigt. Tack vare att föräldrarna var så trevliga så var det för mig inget svårt beslut att ta.

kamphundblogg

18 april 2013 07:29

Det är väl extra viktigt vid köp av blandras, hos renraser finns det ju ofta dokumenterad hälsa (och om det inte finns ska man ta ställning till det). :)